(Långt inlägg om tacksamhet. Är du trött så borde du läsa detta ngn annan gång...)
Jag såg precis en film om hur det är att mista en av dina nära och kära. I detta fallet - en syster, men det kan handla om vad som helst. En familjemedlem, en släkting, en vän, ett djur...
Man brukar inte tänka på det bra man har omkring sig. Jag klagade på småsaker idag, innan jag såg filmen, men nu så har jag tänkt efter: Är det värt att klaga på småsaker? Att vara elak helt i onödan? Att jämt och ständigt haka upp sig på småsaker? Visst, man ska inte spela glad hela tiden, man kan bli irriterad och arg för mindre saker - men ibland kan man kanske lägga en tanke på de som har de mindre bra. De som inte har mat idag, de som har mist någon, de som ligger sjuka, de som är deppiga för att de råkat trampa ned en myra... Det behöver inte vara stora saker, men bara tänk efter.
Jag älskar alla som står mig nära. Så nu har jag en tacklista, läs den!:
Tack mamma och pappa för att ni tog mig till världen och för att ni gjorde mig till en glad, trevlig och rolig tjej med en bra uppväxt. Tack för att ni tröstade mig när jag grät. Tack för att ni tar mig till så många bra platser här i världen. Tack för att ni finns.
Tack Gabbe, min storebror, för att du har lekt med mig och pratat med mig när det har behövts. Tack för att du litar på mig. Tack för att du vaktar nedervåningen så ingen kommer in!
Tack Eliot, min fina hund. Tack för att du alltid blir så lycklig av att se mig när jag kommer hem från skolan. Tack för de fina promenader vi får dela ihop. Tack för de gånger då du somnat i min famn.
Tack, min käraste släkt, för att ni finns. Ni gör julafton och många andra högtider väldigt speciella! Tack för att ni finns.
Tack farfar, mina två fastrar, gammelmormor Menna och alla andra släktingar (och fiskar) som somnat in - för att ni har funnits där för mig. Er släktingar som jag inte träffat - ni har hjälpt till att skapa mig. Så tack!
Tack mina kompisar som finns där för mig. Känn dig inte som en i mängden, utan just du är speciell för mig. Minns du första gången vi sågs? Du som läser betyder mycket för mig, släpp inte taget. Aldrig!
Tack mina före detta/nuvarande idoler för att ni givit mig hopp om mina livs stora mål. Ni har fått mig att känna mig säkrare på mig själv och ni har gjort mig lyckliga.
Tack mina före detta/nuvarande lärare för att ni lär mig, inte bara kunskap, utan även att växa, flera dagar om året. Tack!
Ett lite mindre tack till er som retat gallfebern ur mig. Ni har fått mig att må dåligt, vissa av er, och vissa av er vill jag helst slippa och aldrig se mer. Men ni har ändå gjort mig starkare som person.
Tack alla människor som accepterar mig och som gör mitt liv så här bra!
Behandla människor som du själv vill bli behandlad, alltid!
See ya ;)
