Till helgen ska jag och pappa sätta oss ned och söka stipendier till olika skolor utomlands.
Jag har så länge velat åka iväg efter gymnasiet. Det har känts så rätt hela tiden!
Nu när det faktiskt börjar närma sig lite, så blir jag mer osäker... Det är svårare än vad jag trodde att det skulle vara. Vädret kan jag verkligen tänka mig att lämna. Gillar svensk mat, men klarar mig nog utan den. Mitt rum skulle jag nog sakna väldigt mycket, men hade nog klarat mig utan det också.
Min familj... Shit, vad svårt det skulle vara att lämna min familj.
Mina polare. Mina underbara polare. Hur kan man frivilligt lämna dom? Hur är det möjligt?
Så jag får helt enkelt söka stipendier och se vart jag hamnar! Får tänka mer på detta.
Djup är man på alla hjärtans dag...
En bild till er med hjärtan och grejer:
